Om döva och svenskt teckenspråk
Här samlar vi information och fakta om döva och svenskt teckenspråk.
Identitet, gemenskap och teckenspråk
Att vara döv är mer än att bara sakna hörsel. Den mediciniska termen dövhet ska inte förväxlas med ordet döv. Anledningen är att det inte alltid står i direkt relation till hur mycket personen hör och använder tal, utan också handlar om identitet. Alla döva är olika och med teckenspråk som grund utgör vi en språklig och kulturell minoritet där teckenspråk är en viktig del av gemenskapen. Det har varit många års kamp och fortfarande idag pågår kampen om dövas rättigheter, men för att lyckas måste samhället erkänna dövkulturen och låta döva berätta sin egen historia.
Dövkultur
Dövkultur har funnits i alla år som det funnits döva teckenspråkiga grupper. Det unika med dövkultur är att den inte är arvsbärande som hos andra minoritetsgrupper. Döva uppfattar oftast sig själva som en social och språklig folkgrupp med ett eget språk. Den döva folkgruppen har många likheter med de övriga minoritetsspråkgrupperna i Sverige.
Visste du att...
Dövmedvetande
På slutet av 1970-talet började döva i Sverige med inspiration från USA diskutera dövmedvetande (på engelska deaf power). Syftet med detta var att öka dövas tro på sig själva. Idag är många döva stolta över att vara just döva.
Svenskt teckenspråk
Den 14 maj 1981 är en viktig historisk milstolpe för dövundervisningen i Sverige. Då erkände riksdagen svenskt teckenspråk så att döva skulle få undervisning på svenskt teckenspråk. Sverige var det första landet i världen med ett sådant beslut.
Att vara döv - del av en gemenskap
Att vara döv är mer än att bara sakna hörsel. Alla döva är olika och med teckenspråk som grund utgör döva en språklig och kulturell gemenskap som återfinns i alla åldrar, bakgrund och platser.
Läs mer om döva och svenskt teckenspråk
För ett bra start i livet
Alla döva barn ska ha rätt till svenskt teckenspråk. Det innebär att varje barn oavsett bakgrund, typ av hörselnedsättning och livssituation ska få så goda förutsättningar som möjligt att lära sig svenskt teckenspråk. Språk är en grundläggande rättighet för varje individ. Genom språket kan barn få en kommunikation med andra personer och på så sätt förmedla vad de tänker och känner. Dessutom får barn nya begrepp om omvärlden och bättre förståelse för olika situationer. Språk är också av central betydelse för gemenskap, självkänsla och kulturell identitet.