Valkompass Region Stockholm

Valår

Valkompass Region Stockholm

Hur ska Stockholm säkra teckenspråk genom hela livet? Teckentydaren har ställt frågor till sittande politiska partier inom Region Stockholm samt till Stockholms stad. Till Stockholms stad har vi ställt frågor om: språkgaranti för döva barn, patientsäker hälso- och sjukvård för döva, tolkfrågan samt visuell och teckenspråkig tillgänglighet. Politiska partiernas svar har redaktionellt sammanställts till en tregradig betygsskala som finns i Teckentydaren och längst ned här på sidan. Vill du läsa politikernas svar? Läs på sidan!

Språkgaranti för döva barn

Region Stockholm - Hur vill ert parti säkerställa att döva barn i Stockholms stad får tidig, fullständig och fullgod tillgång till svenskt teckenspråk, inklusive förskola på teckenspråk och modersmålsundervisning?

Vänsterpartiet anser att teckenspråk är en mänsklig rättighet och att det juridiskt ska jämställas med och inte bara ha en ställning som motsvarar de nationella minoritetsspråken. Genom motioner och interpellationer i Riksdagen har Vänsterpartiet lagt förslag och argumenterat för det fullvärdiga språk som teckenspråket i sig är och att det inte bara ska ses som ett kommunikationsstöd.

I den budget för 2026 som Vänsterpartiet varit med och förhandlat med de styrande partierna i Region Stockholm framgår att barn och unga med funktionsnedsättning ska prioriteras genom förstärkta resurser i primärvården och förebyggande insatser. Detta innefattar givetvis även barnhabilitering och hörselvård.

Tillgången till teckenspråk är viktig för barns språkliga utveckling. Det bör vara en självklarhet att teckenspråk används och sprids i synnerhet inom barnhabiliteringen.

Vi ser ett generellt behov av att stärka habiliteringen så att fler ska kunna få tillgång till stöd och hjälp efter behov. I synnerhet gäller det stöd till barn och unga med funktionsnedsättning som ska kunna få hjälp efter deras individuella behov snarare än utifrån enskilda diagnoser.

Miljöpartiet vill säkerställa att döva barn tidigt får full tillgång till svenskt teckenspråk genom att stärka habiliteringen och höja teckenspråkets status i samhället. Vi ser behov av en särskild satsning på habilitering för alla åldersgrupper inom funktionsnedsättningar, där barnperspektivet är centralt. Tidig tillgång till språk är avgörande för barns kognitiva, sociala och psykiska utveckling, och därför behöver barnhabilitering och hörselvård ha kompetens och resurser för att erbjuda teckenspråk från start.

Vi vill också utöka skyddet för svenskt teckenspråk i språklagen för att stärka dess ställning och säkerställa att det används och erbjuds inom offentliga verksamheter.

Under den här mandatperioden har Miljöpartiet påbörjat ett arbete för att stärka habiliteringen och utveckla politiken inom funktionshindersområdet i Region Stockholm. Vi ser att det krävs ett större omtag och detta är ett arbete vi kommer att fortsätta driva. Införandet av funktionskonsekvensanalyser vid större strategiska beslut är ett viktigt steg, men vi är medvetna om att det tar tid innan det ger fullt genomslag i praktiken.

Miljöpartiet vill att hälso- och sjukvården ska vara mer personcentrerad och utgå från varje individs behov. Döva barn ska inte begränsas av ett system som är utformat efter majoritetens normer, utan ges reella förutsättningar att utvecklas på sina villkor.

Centerpartiet anser att det finns skäl för en ny översyn med ambitionen att svenskt teckenspråk erkänns som ett nationellt minoritetsspråk. Genom ett erkännande skulle språket få ett starkare skydd än den jämställda status det har idag.

Under mandatperioden har i tillsammans med Mittenkoalitionen lagt ett budgetuppdrag om att vården för och bemötandet av personer med funktionsnedsättning inom vården ska förbättras. Det är ett arbete vi vill fortsätta med även nästa mandatperiod, genom att bland annat öka tillgängligheten i kontakt med vården för patienter med funktionsnedsättningar och de som har svårt för digitala verktyg.

Den fasta läkarkontakten är även avgörande för att barnet ska få en tillräcklig vård. Genom en fast vårdkontakt kan man samordna insatserna med patienten i centrum.

Vi anser även att det är viktigt att regionens verksamheter avsätter fortbildningstid för sina anställda där till exempel grundläggande kunskap om teckenspråk bör ingå.

Under mandatperioden har vi gjort förändringar i och gett mer resurser till hörselrehabiliteringen samt gjort en ny bättre upphandling av hörapparater med syfte att öka tillgängligheten och kvaliteten. Detta implementeras nu och Centerpartiet kommer fortsätta att följa upp och förbättra hörselrehabiliteringen i regionen.

Rätten att använda teckenspråk inom regionens verksamheter behöver generellt förtydligas, så väl i regionens egna, interna styrdokument som i avtal med externa utförare. Det kan i en del fall vara bättre för brukaren ifall detta sker genom ledsagning eller som en form av assistans, när sådan kan komma i fråga. Här verkar Liberalerna på riksplanet för en översyn av relevant lagstiftning, bland annat LSS.

Ett stort problem kring tolkning genom svenskt teckenspråk är att ersättningen till tolkar har stått still under en längre period. Det har lett till problem med kompetensförsörjningen och möjligheten att hitta tolkar.

Liberalerna vill säkerställa att tolkar i svenskt teckenspråk samt taktil tolkning får en ersättning som är lämplig sett till deras viktiga roll för att personer med hörselnedsättning ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Detta är särskilt viktigt när det gäller barns rätt till tidig och fullvärdig tillgång till vård.

Vi vill införa en vårdgaranti värd namnet: rätt till vård i tid, med konsekvenser för regionen och den vård som inte levererar. Om patienten inte kan erbjudas behandling inom den lagstadgade tidsgränsen samt Region Stockholms egna tidsgränser, aktiveras patientens rätt att söka sig vidare. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utreda ett system där vårdgivare som inte kan uppfylla vårdgarantins tidskrav åläggs att aktivt hänvisa och bistå patienten till en annan vårdgivare med kortare väntetid. På så sätt garanteras patienten vård i tid och skyddas från att drabbas av brister i vårdutbudet. Hemregionen behåller betalningsansvaret, oavsett om vården ges vid ett annat offentligt sjukhus, hos en upphandlad vårdinrättning eller, om patienten önskar och vården kan ges snabbare, i ett annat land. Region Stockholm ska därtill gå före och, i väntan på nya statliga direktiv, utreda en regional vårdgaranti för operation/behandling på 60 dagar, gentemot dagens 90. Region Stockholm har sedan tidigare redan en egen regional vårdgaranti för förstabesök inom specialistvården på 30 dagar.

I vår budget har vi ett särskilt barn- och ungdomspaket på 140 miljoner kronor. Där finns en del generella medel till barnavårdcentralerna, psykiatri, barn- och ungdomsmedicinska vården och ätstörningsvården men även medel som kommer barnhabiliteringen till del.

För att undvika att döva barn faller mellan stolarna eller inte får vård i tid vill vi även stärka BVC genom att bygga ut det utökade hembesöksprogrammet. Det sista besöket (hembesök 6) inom det utökade hembesöksprogrammet sker i dag runt 17 månaders ålder. Barnens utveckling är särskilt intensiv och snabb under de första tre åren av livet. Vi ser därför ett värde i att professionen kan disponera hembesöken under barnets första tre år. På så sätt skapas förutsättningar att fånga upp barn i behov av språklig tillgång till svenskt teckenspråk.

Första linjens vård för barn och unga ska ges i skolan. Det är det enda sättet att upprätthålla vårdkedjan och ge både barnhabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin goda förutsättningar att fungera. Skolhälsovården behöver ha det övergripande ansvaret för elevernas hälsa och vård. Därför vill Moderaterna återupprätta skolhälsovården.

För Kristdemokraterna är sjukvården den viktigaste frågan och ett område som måste prioriteras. Teckenspråkets ställning inom regionens verksamheter behöver utredas och vid behov tilldelas mer resurser.

Sverigedemokraterna vill stärka de verksamheter som möter döva barn tidigt, särskilt habilitering, hörselrehab och logopedi. I vår budget tydliggör vi att dessa delar ska finnas inom en mer sammanhållen styrning, där barn och familjer snabbare får rätt stöd och inte bollas mellan olika aktörer.

Vår utgångspunkt är att regionen ska ge tidig, kunskapsbaserad och samordnad vägledning till familjer med döva barn. Det gäller också rätten att få information om och tillgång till teckenspråk, så att inget barn halkar efter på grund av sen upptäckt, svag samordning eller otydligt ansvar. Frågorna i dokumentet betonar just barnhabiliteringens och hörselvårdens ansvar här.

Patientsäker hälso- och sjukvård för döva

Region Stockholm - Vilka åtgärder vill ert parti genomföra för att hälso- och sjukvård, inklusive psykiatrisk vård, ska ges med god kompetens om döva och säkerställa patientsäkerhet för döva?

Vänsterpartiet strävar efter att vården ska styras efter behov, inte av marknadskrafter. Därför har Vänsterpartiet i Region Stockholm, under innevarande mandatperiod, arbetat för och medverkat till att avskaffa illa fungerande vårdval och i stället ge vård i egen regi. Patientsäkerhet, bland annat i form av god och fungerande kommunikation, kan inte prioriteras ned. Därför är Vänsterpartiet av den åsikten att vård ska utföras utan vinstintresse.

Utbildning och kompetensutveckling för vårdpersonal, kring bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar är av stor vikt för att kunna ge en så god och nära vård som möjligt.

Tack vare oss kommer inom kort den första regiondrivna mottagningen inom primär hörselrehabilitering att driftsättas. Samtidigt har vi skärpt avtalen för mottagningar i privat drift, så att de inte ska kunna sätta patienter i olika köer beroende på om de vill ta del av regionens utbud av hörselapparater eller det egna, ofta hundrafalt gånger dyrare, utbudet. Vi har nämligen nåtts av informationen att privata mottagningar påstår att det är längre kötid för att få ta del av regionens utbud, troligtvis för att göra det mer eftertraktat att gå efter det egna, dyrare utbudet, med kortare kö. I vissa fall har privata mottagningar varit otydliga med att regionens mycket billigare utbud finns, vilket har gjort att patienter känt sig lurade.

När teckenspråkstolk behövs ska den alltid beställas inom sjukvården. Vi är medvetna om att så inte sker, exempelvis på grund av att vården upplever att det är för krångligt, att det finns missuppfattningar kring att vårdgivaren skulle behöva stå för kostnaden eller att man anser att det av någon anledning går att klara sig utan tolk. Detta är mycket olyckligt.

För att undvika det behöver vi dels sprida information om hur vi bemöter personer med funktionsnedsättning, dels måste vi se till att systemet med jourhavande akut och ordinarie tolkar inom hälso- och sjukvården fungerar.

Vi behöver både stärka tillgången till teckenspråkstolkar genom att tillföra ekonomiska resurser till tolkcentralen och utbilda fler teckenspråkstolkar.

Vi vill inrätta en central funktion inom regionen med uppdrag och mandat att följa upp tillgängligheten inom vården för personer med funktionsnedsättning. Funktionen skulle kunna granska både den fysiska miljön och frågor om bemötande i vården, där tolkning ingår. Genom att funktionen granskar vårdgivarna snarare än tolkcentralen hoppas vi kunna få en bättre och mer ändamålsenlig uppföljning av hur beställandet av tolk faktiskt fungerar.

Miljöpartiet vill se riktade satsningar på forskning om hälsa för personer med funktionsnedsättning och säkerställa att ny kunskap snabbt implementeras i vårdens verksamheter. Vi vill ta fram en nationell handlingsplan för att identifiera och åtgärda ojämlikheter i vård och hälsa, där dövas behov särskilt uppmärksammas. Arbetet med jämlik vård ska stärkas, inklusive ett aktivt arbete mot diskriminering och funkofobi.

För att förbättra patientsäkerheten vill vi införa jämlikhetsdata, så att brister i vården för personer med funktionsnedsättning synliggörs och kan åtgärdas. Vi vill skärpa skyddet mot diskriminering och säkerställa att stödinsatser, som personlig assistans, är tillräckligt flexibla för att skapa trygghet och säkerhet i vårdsituationer.

För oss i Centerpartiet är det självklart att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och säker för alla patienter. Döva och personer som använder teckenspråk, eller som har behov av skrivtolk, ska kunna få vård på lika villkor och förstå den information som ges.

Vi vill därför stärka kompetensen om döva, teckenspråk och dövkultur inom vården. Det handlar bland annat om utbildningsinsatser för vårdpersonal, bättre rutiner för att alltid säkerställa tillgång till teckenspråkstolk samt att information och stöd erbjuds på teckenspråk. Brister i kommunikationen riskerar annars att leda till missförstånd, felbehandlingar och i värsta fall vårdskador.

Vi vill också se en bättre tillgång till specialistkompetens, till exempel inom psykiatrin, där det i dag finns få professioner med teckenspråkskompetens. En vård där patient och personal kan kommunicera fullt ut är avgörande både för patientsäkerheten och för ett gott bemötande.

Genom att stärka kunskapen om döva och säkerställa fungerande kommunikation kan vården i Region Stockholm bli mer jämlik, trygg och tillgänglig.

Här krävs flera åtgärder. För det första vill Liberalerna slå vakt om rätten till avgiftsfri tolkning, vilket inkluderar teckenspråkstolkning, vid alla patientbesök inom hälso- och sjukvård. Det är både en fråga om likvärdighet och om effektivitet, där utebliven tolk ofta betyder att besöket måste ställas in. En ytterligare fråga som måste ses över är villkoren för tolktjänst i samband med längre vårdförlopp och inläggning.

Det är också viktigt att tolkarna har en förståelse för vården, inte minst när det gäller psykiatrisk vård, så att de kan tolka på ett sätt som ger fullvärdig vård. Här behöver regionen se över om det krävs kompetensutvecklande åtgärder för tolkarna. Patientsäkerheten är av yttersta vikt.

Ett utslag från Diskrimineringsombudsmannen i februari 2026 visar att Region Skåne gjorde fel som inte dels tillhandahöll tolk vid en hjärtoperation och dels inte kontaktade anhöriga via teckentolk, när patienten avled. Detta måste nu föranleda en översyn av hur tillgången till teckenspråkstolk faktiskt ser ut inom vården i Region Stockholm.

Vi vill använda patienternas vittnesmål från vården för att stärka medarbetarnas (inklusive de som jobbar inom psykiatrin) kompetenser om döva, samt säkerställa patientsäkerheten. Vi har lagt ett förslag i patientnämnden om att årligen redovisa inkomna ärenden som rör patienter med olika former av funktionsnedsättning. Redovisningen ska belysa omfattning och typ av brister samt vilka åtgärder vårdgivarna har vidtagit för att förbättra tillgänglighet och trygghet i vården. Utifrån redovisningen ska förvaltningen även bedöma behovet av en regional handlingsplan.

Patientföreningarna spelar en nyckelroll i att ge oss i politiken signaler om hur det ser ut i verkligheten. Vi har lagt förslag i regionstyrelsen under våren 2026 om att utreda om de ekonomiska stöd vi ger t.ex. till patientorganisationer och dylikt bör vara fleråriga. Syftet är att även ge organisationerna lugn och ro att fokusera på att bedriva sitt arbete i stället för att lägga en stor del av tiden på att söka bidrag och stöd. Vi vill även tillsammans med funktionshinderorganisationerna se om det finns ett behov av att utveckla samverkansrådet med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

Vi är även öppna för att se om det är möjligt att göra undantag i GDPR för dövblinda gällande vissa digitala tjänster. För många dövablinda kan det vara svårt att använda telefon eller BankID. Därför vill vi undersöka möjligheten att se om det är möjligt för personer med dövblindhet att ta kontakt med regionen på andra sätt i stället för digitala tjänster när de är i kontakt med regionen.

Kristdemokraterna anser att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara människovärde. För att garantera en jämlik, effektiv och högkvalitativ vård för samtliga medborgare vill Kristdemokraterna att staten tar över huvudmannaskapet för sjukvården.

Vidare vill Kristdemokraterna att alla ska ha en fast namngiven läkare som känner patienten och hans/ hennes sjukdomshistoria.

Medarbetarnas kompetensutveckling är också en viktig pusselbit. Kristdemokraterna vill att vårdens medarbetare i vården ska ha schemalagd tid för fortbildning.

Sverigedemokraterna vill ha en vård med bättre samordning, tydligare ansvar och bättre bemötande. I budgeten lyfter vi att vården för personer med funktionsnedsättning behöver stärkas, att patienter ska kunna få fast vårdkoordinator och att specialistcentra ska hålla ihop vården bättre. Vi föreslår också utbildningsinsatser för vårdpersonal om bemötande och kommunikationsbegränsningar, särskilt i primärvård, psykiatri och neurologi.

För döva patienter betyder det att vården ska ha bättre kunskap om kommunikation, om när tolk ska användas och om hur patientsäkerheten upprätthålls i både somatisk vård och psykiatri. Det ligger väl i linje med problemen som lyfts i frågedokumentet om okunskap, bristande bemötande och risker i akuta situationer.

Tolkfrågan

Region Stockholm - Hur vill ert parti säkerställa en fullt fungerande teckenspråkstolktjänst både i vardagslivet och vid akuta situationer?

Inom vården ska möjligheten till teckenspråkstolk finnas tillgängligt vid samtliga patientkontakter. Vid bokade besök ska denna planeras in i god tid inför besöket. Vid akuta besök ska behovet av tolk fyllas på snabbast möjliga sätt, helst med fysisk tolk och när detta inte är möjligt via digitala medier. Rutiner måste skärpas så att de incidenter som under det senaste året skett, där personer med behov av teckenspråkstolk blivit behandlade och även opererade utan att tillgång till tolk säkrats inte upprepas.

”Vardagstolkning” ska inte kunna nekas till barndomsdöva. Vänsterpartiet anser att en rättighet inte kan nekas med hänvisning till ekonomiska orsaker eller resursbrist.

Vänsterpartiet anser att ett sätt att kvalitetssäkra Tolkcentralens arbete är att ta över tolktjänsterna helt i egen regi inom regionen. Mellanledet att beställa tolktjänst via regionen som sedan ska skickas vidare till upphandlade tolkbolag riskerar leda till informationsmissar, rangordningsproblem i upphandlingen och leder till en ansvarsförskjutning som inte är tillfredsställande. Att Region Stockholm anställer egna tolkar och erbjuder tjänster direkt anser vi är en bättre lösning.

Vi vill snabba på implementeringen av det nya systemet för beställning av teckenspråkstolkar. Syftet är att göra systemet smidigare och skapa en mer användarvänlig upplevelse för de som beställer tolkar.

En grundläggande utmaning är att tolkcentralen har ett prioriteringsuppdrag, givet att resurserna för tolk är begränsade. Därför behöver inkomna förfrågningar bedömas, för att kunna prioriteras mot varandra. Vi förstår att bedömningen kan skapa en upplevelse av frustration och i värsta fall misstänkliggörande vid beställning av tolk, när det kommer till synes omotiverade frågor om uppdragen.

Den grundläggande lösningen på det här problemet är att öka tillgången till tolk. Det handlar dels om att se till att det finns goda ekonomiska förutsättningar i form av resurser till tolkcentralen, dels att det finns tillgång till utbildade teckenspråkstolkar.

Vi har tidigare skjutit till medel för att stärka tillgången till tolk och är redo att göra det igen om behovet finns. Det handlar om att både säkra tillgången till tolk samt att minska behovet av prioritering och hårdare granskning av beställningar av tolk.

Vi behöver minska konfliktytorna mellan tolkanvändare och tolkcentralen. Ofta är det snarare vårdgivare som brister i sin beställning av tolkar. Därför anser vi att en funktion inom regionen med uppdrag och mandat att följa upp tillgängligheten inom vården för personer med funktionsnedsättning är en viktig åtgärd för att inte enbart rikta blicken mot tolkcentralen när tolkningen av någon anledning brister.

Vi ser att utvecklingen och uppföljningen av dagens system behöver stärkas. Vi ser positivt på en översyn av tolktjänsten för att identifiera brister och säkerställa att målet om att 100 procent av tolkuppdragen kan genomföras uppnås.

Vi vill fortsätta stärka resurserna till tolktjänsten och säkerställa att prioriteringar inte leder till att människors grundläggande behov åsidosätts, särskilt i vardagslivet. Samtidigt ska tolk i vårdsituationer och vid akuta eller oåterkalleliga händelser alltid vara garanterad.

För att förbättra kvaliteten vill vi också öka dialogen med användare, exempelvis genom brukarrevisioner, så att tolktjänsten i högre grad utformas efter individens behov.

För Centerpartiet i Region Stockholm är det en självklarhet att tolktjänsten måste vara pålitlig och effektiv. Vi ser att det finns en potential att utveckla hur regionen upphandlar och följer upp tjänsten för att garantera en högre och jämnare kvalitet för alla som behöver den.

Därför vill vi se till att de företag som utför tolkning får en rimlig och förutsägbar ersättning. Det är enda sättet att garantera att det finns duktiga tolkar och att företagen kan satsa på kvalitet. Vi vill även se skarpare och mer mätbara krav när Tolkportalen uppdateras och förbättras. Kraven ska fokusera på det som är viktigast för brukaren: en smidig bokningsprocess, ett professionellt bemötande och, inte minst, en fungerande process för att snabbt få tillgång till en kvalificerad tolk vid akuta behov.

För att lyckas med detta ska de existerande samverkansråden stärkas och deras expertis ska bli en mer naturlig och självklar del av det löpande kvalitetsarbetet. Insikterna från de som använder tjänsten dagligen är det bästa underlaget för att göra ständiga förbättringar. När brister påpekas ska det vara en självklarhet att ansvariga inom regionen agerar och återkopplar. Det handlar om sunt förnuft: att använda skattemedel effektivt för att skapa en tjänst som fungerar och ger människor makt över sin egen vardag.

Att säkerställa en jämlik tillgång till teckenspråkstolk i hela Region Stockholm är en komplex utmaning. Problemet är särskilt påtagligt utanför tullarna och beror på en kombination av praktiska och strukturella hinder som drabbar brukare i skärgården och på landsbygden extra hårt. Därför vill vi också stärka möjligheten att använda distanstolkning. För det krävs förbättringar av tjänstens kvalitet genom tekniska krav på videokvalitet, stabilitet och användarvänlighet i den digitala plattformen. Det får även fördelar för akuta tolkbokningar, då teckenspråkstolkning kan genomföras på ett pålitligt sätt med kort varsel.

Tillgången till teckenspråkstolkar behöver ses över ihop med vilka tekniska lösningar som kan komplettera de befintliga (som tolkning via bildtelefon) i framför allt akuta situationer. På nationell nivå verkar vi för en översyn av relevant lagstiftning, bland annat LSS, där rätten till teckenspråkstolkning behöver förtydligas eller rent av utvidgas.

Dessutom vill vi i Liberalerna se över om ersättningen till teckenspråkstolkar är tillräckligt hög för att säkerställa en fortsatt god kompetensförsörjning. Om det är så att ersättningen är så pass låg att för få tolkar utbildas är det någonting som behöver åtgärdas.

Regionens stöd till dövblinda måste vara långsiktigt, heltäckande och pålitligt. Det gäller inte minst finansieringen av tolkstöd. Tolkstöd för dövblinda är en grundförutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Regionens tolkportal måste därför vara fullt ut tillgänglig och användbar för alla som behöver den. Stödet ska utformas så att dövblinda kan lita på att tolk finns tillgänglig hela året, i vardag såväl som i arbetsliv och sociala sammanhang. Det handlar ytterst om frihet och självbestämmande: att med hjälp av omsorg, teknik och individanpassat stöd kunna leva ett liv med god livskvalitet. Ny teknik ska öka tillgängligheten – inte skapa nya hinder. Digitala hjälpmedel, smartare tolkstöd och individanpassade vårdkontakter kan ge större frihet och bättre vardag för personer med funktionsnedsättning. Moderaterna vill utreda ”En väg in”, ett digitalt verktyg som samlar information och kontaktvägar för både, vård, omsorg och civilsamhälle. Det gör vården mer överskådlig och ger alla, oavsett funktionsförmåga, samma möjlighet att navigera och få stöd genom hela vårdprocessen.

Nuvarande tolktjänst fungerar inte tillfredsställande. Kristdemokraterna vill göra en översyn av tolktjänsten.

Det nuvarande avtalet med dövtolksbolagen började gälla 2023 och kan som längst förlängas till sista oktober 2027, vilket också skett. SLSO håller just nu på med ett förberedande upphandlingsarbetet inför nästa period. Kristdemokraterna vill vara en aktiv part i det arbetet för att säkerställa att de nya avtalen möjliggör för användarna att erhålla de tjänster de behöver och har rätt till samt att tolkarna ges rimliga avtal.

Vår utgångspunkt är att den som har ett verkligt och varaktigt kommunikationshinder ska kunna lita på att regionens stöd fungerar. När Stockholms Dövas Förening beskriver att problemen främst handlar om struktur, system, bemötande och hantering är det just sådant som regionen måste få ordning på.

Samtidigt vill vi minska kostnaderna för språktolk inom vården för personer som permanent bor i Sverige men inte lärt sig svenska. I vår budget föreslår vi en avgift för sådana tolktillfällen, och den principiella poängen är att resurser i högre grad ska gå till dem som verkligen behöver stöd och som inte själva kan påverka sin situation. Behovet av tolk vid patientmöten ska dessutom alltid avgöras av legitimerad vårdpersonal för att säkra patientsäkerheten.

Visuell och teckenspråkig tillgänglighet

Region Stockholm - Hur vill ert parti arbeta för en ökad teckenspråkig och visuell tillgänglighet i regionens verksamheter, däribland kollektivtrafik, vård och digitala tjänster?

Vänsterpartiet i Region Stockholm prioriterar en pålitlig och tillgänglig kollektivtrafik. Vår politik fokuserar på att tekniska investeringar ska gynna alla resenärer, där visuell information vid trafikstörningar är en central del av tryggheten. Vidare anser vi att information på teckenspråk inte ska vara ett komplement utan en självklar del av regionens digitala kommunikation.

Vänsterpartiet arbetar för att Region Stockholm ska ha som vägledande policy att patienter vid behov ska kunna bli personligt bemötta i telefon och reception. Region Stockholm ska kunna erbjuda tillgänglig support kring sina digitala tjänster, och erbjuda tillgång till teknik och vägdelning på ett så kallat DigidelCenter i enlighet med förslag från Funktionsrätt Stockholm. Det senare skulle kanske kunna ske i anslutning till medborgarkontor.

Vi vill inrätta en central funktion i regionen med uppdrag och mandat att följa upp tillgängligheten inom vården för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att kunna granska hur information förmedlas, hur lokaler utformas och vilka möjligheter det finns att kommunicera med vårdgivare. Funktionen skulle kunna granska både den fysiska miljön och frågor om bemötande i vården, där tolkning ingår.

Vi vill fortsätta att främja digitala tjänster inom vården. Redan idag har nästan alla vårdcentraler möjlighet att ta emot patienter genom digitala besök. Därtill pågår en teknisk utveckling där många vårdgivare, inte minst vid regionens sjukhus, utvecklar användningen av digitala verktyg och AI inom vården.

Tillgängligheten i kollektivtrafiken behöver kontinuerligt förbättras, exempelvis genom att se till att information om trafikhändelser och annat inte bara levereras via högtalarutrop utan även i möjligaste mån i skrift.

Miljöpartiet arbetar för att det alltid ska finnas flera kontaktvägar till vård och myndigheter. Digitala tjänster ska utvecklas, men aldrig ersätta rätten till personlig kontakt – vare sig fysiskt, via telefon eller med tolk.

Vi vill att tillgängligheten i kollektivtrafik, vård och digitala tjänster förbättras genom bättre anpassning efter olika behov, inklusive visuella lösningar och teckenspråk. Samtidigt behöver regelverk, som sekretesslagstiftningen, tillämpas mer flexibelt så att de inte skapar onödiga hinder – exempelvis bör patienter i större utsträckning kunna välja hur deras information hanteras.

Vi ser att regionens verksamheter behöver föra en nära dialog med användare för att identifiera brister i tillgängligheten och säkerställa att lösningarna fungerar i praktiken.

Centerpartiet i Region Stockholm är övertygade om att det är både dyrare och sämre att tvingas bygga om i efterhand än att göra rätt från början. Därför ser vi tillgänglighet inte som en utgiftspost, utan som en smart och långsiktigt hållbar investering som skapar värde för alla. Tydlig information på en skärm i kollektivtrafiken är avgörande för en person med hörselnedsättning, men lika värdefull för vem som helst som reser i en bullrig miljö. Det handlar om ansvarsfull samhällsplanering.

Vår lösning är att införa principen om universell utformning som en självklar kvalitetsstandard i alla regionens relevanta projekt och upphandlingar. För att säkerställa att detta görs rätt från början ska brukarorganisationernas expertkunskap, via samverkansråden, användas som en strategisk resurs i regionens alla relevanta utvecklings- och innovationsprocesser. Genom att involvera organisationernas kompetens tidigt i processen, snarare än sent, undviker vi kostsamma misstag och skapar lösningar som fungerar för fler. Det är ett ansvarsfullt förvaltande av skattemedel som samtidigt stärker individens frihet och möjligheter att delta fullt ut i samhället. Exempelvis sker redan nu rundvandringar med olika målgrupper (exempelvis personer med funktionsnedsättning, barn och äldre) genom våra verksamheter för att direkt och konkret kunna hitta brister i våra miljöer, detta vill vi ska stärkas och göras mer regelbundet. De kan påvisa brister i både den fysiska miljön, information och digital miljö. Vi vill också se fler ”digitala rundvandringar” genom regionens webbsidor eller tolkcentralen för att upptäcka brister.

Detta framgår av svaren på de tidigare frågorna:

Interna styrdokument och avtal med externa utförare behöver ses över och vid behov skärpas.
Vi måste vara beredda att se över och förstärka tillgången till certifierade tolkar, där det finns tecken på brister.
Det kan bli aktuellt att upphandla fler tekniska lösningar för att tillhandahålla tolkning på teckenspråk.
På nationell nivå kan lagstiftning behöva skärpas för att rätten till teckentolkning ska framgå.
Inom kollektivtrafiken ska information alltid vara lättillgänglig, både auditivt och visuellt. Liberalerna vill därför reformera talsyntesutropen i tunnelbanan, som många med synnedsättning i dag har svårt att uppfatta och förstå, samt säkerställa att informationsskärmarna fungerar ändamålsenligt, vilket är särskilt viktigt för personer med hörselnedsättning. Båda delarna är grundläggande för att människor ska kunna resa självständigt och orientera sig i kollektivtrafiksystemet. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för samtliga.
Liberalerna vill uppdatera SL-appen med pushnotiser vid trafikstörningar. I dag informeras resenärerna om trafikstörningar genom utrop och via informationsskyltar, men i hektiska miljöer där många människor rör sig kan det vara svårt att uppfatta informationen. Genom pushnotiser i appen kan viktig information nå resenärer direkt och på ett mer tillgängligt sätt.

Moderaterna i Region Stockholm har tagit fram ett funktionspolitiskt program för nästkommande mandatperiod. Den innehåller följande förslag.

Utreda ”En väg in”, ett digitalt verktyg som samlar information och kontaktvägar för både, vård, omsorg och civilsamhälle. Det gör vården mer överskådlig och ger alla, oavsett funktionsförmåga, samma möjlighet att navigera och få stöd genom hela vårdprocessen.
Genomföra en genomlysning av regionens tolkportal för att säkerställa att den är fullt ut tillgänglig och användbar för alla som behöver den. Stödet ska utformas så att dövblinda kan lita på att tolk finns tillgänglig hela året, i vardag såväl som i arbetsliv och sociala sammanhang.
Testa funktionshinderdiplomering av vårdcentraler, med krav på tillgänglighet, kompetens och bemötande. Kontinuitet och rätten till en fast personlig läkare är särskilt viktigt för patienter med funktionsnedsättning.
Integrera funktionshinders- och tillgänglighetsarbetet i Region Stockholms arbete med krisberedskap och sitt civila försvar.
Förbättra SL-appen så att du som resenär kan få realtidsinformation, samt stationsspecifik information om var det finns hissar, rulltrappor och status för dessa.
Utreda om de ekonomiska stöd vi ger t.ex. till patientorganisationer och dylikt bör vara fleråriga och om de är ändamålsenliga.
Tillsammans med funktionshinderorganisationerna se om det finns ett behov av att utveckla samverkansrådet med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
Utreda möjligheten att utveckla Patientnämnden till att även hantera inkomna ärenden avseende frågor inom kollektivtrafiken med särskilt fokus inom funktionshinderområdet.
Årligen redovisa inkomna ärenden som rör patienter med olika former av funktionsnedsättning. Redovisningen ska belysa omfattning och typ av brister samt vilka åtgärder vårdgivarna har vidtagit för att förbättra tillgänglighet och trygghet i vården. Utifrån redovisningen även bedöma behovet av en regional handlingsplan.
Att som parti bli ännu bättre på dialog och samverkan med funktionsrättsorganisationer i Stockholms län.

I sin budget för 2026 lyfter Kristdemokraterna vikten av att alla som besöker vården ska ha möjlighet att ta sig till respektive vårdenhet. Det innebär att ingångar, skyltning, information med mera behöver anpassas för att möjliggöra tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar.

Detsamma gäller i kollektivtrafiken. Hela resan måste vara tillgänglighetsanpassad för olika typer av funktionsnedsättningar. Det gäller till exempel information före och under resan.

Kristdemokraterna vill säkerställa att de lagar och krav som finns angående tillgänglighet verkligen efterlevs i regionens alla verksamheter.

Sverigedemokraterna är positiva till nya innovativa och digitala lösningar som faktiskt förbättrar tillgängligheten. I vår budget öppnar vi uttryckligen för AI-baserade tolktjänster, särskilt i akuta situationer eller när ordinarie tolk inte kan nås i tid. Den typen av teknik kan också användas för att förbättra bokningar, kontaktvägar och digital service i regionens verksamheter. Vi menar också att regionens resurser ska prioriteras tydligare.

Vi vill minska på kostnaderna för språktolk i Regionens verksamheter för personer som permanent bor i Sverige, men inte lärt sig svenska. I vår budget föreslår vi en avgift för sådana tolkinsatser och den principiella poängen är att resurser i högre grad ska gå till dem som verkligen behöver stöd och som inte själva kan påverka sin situation. Behovet av tolk vid patientmöten ska dessutom alltid avgöras av legitimerad vårdpersonal för att säkra patientsäkerheten. För oss handlar tillgänglighet inte om symbolik utan om att vård, digitala tjänster och information faktiskt ska fungera för dem som är beroende av dem. Ny teknik och AI kan spela en viktig roll för ökad visuell och teckenspråkig tillgänglighet.