Valkompass

Miljöpartiet vill säkerställa att döva barn tidigt får full tillgång till svenskt teckenspråk genom att stärka habiliteringen och höja teckenspråkets status i samhället. Vi ser behov av en särskild satsning på habilitering för alla åldersgrupper inom funktionsnedsättningar, där barnperspektivet är centralt. Tidig tillgång till språk är avgörande för barns kognitiva, sociala och psykiska utveckling, och därför behöver barnhabilitering och hörselvård ha kompetens och resurser för att erbjuda teckenspråk från start.

Vi vill också utöka skyddet för svenskt teckenspråk i språklagen för att stärka dess ställning och säkerställa att det används och erbjuds inom offentliga verksamheter.

Under den här mandatperioden har Miljöpartiet påbörjat ett arbete för att stärka habiliteringen och utveckla politiken inom funktionshindersområdet i Region Stockholm. Vi ser att det krävs ett större omtag och detta är ett arbete vi kommer att fortsätta driva. Införandet av funktionskonsekvensanalyser vid större strategiska beslut är ett viktigt steg, men vi är medvetna om att det tar tid innan det ger fullt genomslag i praktiken.

Miljöpartiet vill att hälso- och sjukvården ska vara mer personcentrerad och utgå från varje individs behov. Döva barn ska inte begränsas av ett system som är utformat efter majoritetens normer, utan ges reella förutsättningar att utvecklas på sina villkor.

Centerpartiet anser att det finns skäl för en ny översyn med ambitionen att svenskt teckenspråk erkänns som ett nationellt minoritetsspråk. Genom ett erkännande skulle språket få ett starkare skydd än den jämställda status det har idag.

Under mandatperioden har i tillsammans med Mittenkoalitionen lagt ett budgetuppdrag om att vården för och bemötandet av personer med funktionsnedsättning inom vården ska förbättras. Det är ett arbete vi vill fortsätta med även nästa mandatperiod, genom att bland annat öka tillgängligheten i kontakt med vården för patienter med funktionsnedsättningar och de som har svårt för digitala verktyg.

Den fasta läkarkontakten är även avgörande för att barnet ska få en tillräcklig vård. Genom en fast vårdkontakt kan man samordna insatserna med patienten i centrum.

Vi anser även att det är viktigt att regionens verksamheter avsätter fortbildningstid för sina anställda där till exempel grundläggande kunskap om teckenspråk bör ingå.

Under mandatperioden har vi gjort förändringar i och gett mer resurser till hörselrehabiliteringen samt gjort en ny bättre upphandling av hörapparater med syfte att öka tillgängligheten och kvaliteten. Detta implementeras nu och Centerpartiet kommer fortsätta att följa upp och förbättra hörselrehabiliteringen i regionen.

Rätten att använda teckenspråk inom regionens verksamheter behöver generellt förtydligas, så väl i regionens egna, interna styrdokument som i avtal med externa utförare. Det kan i en del fall vara bättre för brukaren ifall detta sker genom ledsagning eller som en form av assistans, när sådan kan komma i fråga. Här verkar Liberalerna på riksplanet för en översyn av relevant lagstiftning, bland annat LSS.

Ett stort problem kring tolkning genom svenskt teckenspråk är att ersättningen till tolkar har stått still under en längre period. Det har lett till problem med kompetensförsörjningen och möjligheten att hitta tolkar.

Liberalerna vill säkerställa att tolkar i svenskt teckenspråk samt taktil tolkning får en ersättning som är lämplig sett till deras viktiga roll för att personer med hörselnedsättning ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Detta är särskilt viktigt när det gäller barns rätt till tidig och fullvärdig tillgång till vård.

Vi vill införa en vårdgaranti värd namnet: rätt till vård i tid, med konsekvenser för regionen och den vård som inte levererar. Om patienten inte kan erbjudas behandling inom den lagstadgade tidsgränsen samt Region Stockholms egna tidsgränser, aktiveras patientens rätt att söka sig vidare. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utreda ett system där vårdgivare som inte kan uppfylla vårdgarantins tidskrav åläggs att aktivt hänvisa och bistå patienten till en annan vårdgivare med kortare väntetid. På så sätt garanteras patienten vård i tid och skyddas från att drabbas av brister i vårdutbudet. Hemregionen behåller betalningsansvaret, oavsett om vården ges vid ett annat offentligt sjukhus, hos en upphandlad vårdinrättning eller, om patienten önskar och vården kan ges snabbare, i ett annat land. Region Stockholm ska därtill gå före och, i väntan på nya statliga direktiv, utreda en regional vårdgaranti för operation/behandling på 60 dagar, gentemot dagens 90. Region Stockholm har sedan tidigare redan en egen regional vårdgaranti för förstabesök inom specialistvården på 30 dagar.

I vår budget har vi ett särskilt barn- och ungdomspaket på 140 miljoner kronor. Där finns en del generella medel till barnavårdcentralerna, psykiatri, barn- och ungdomsmedicinska vården och ätstörningsvården men även medel som kommer barnhabiliteringen till del.

För att undvika att döva barn faller mellan stolarna eller inte får vård i tid vill vi även stärka BVC genom att bygga ut det utökade hembesöksprogrammet. Det sista besöket (hembesök 6) inom det utökade hembesöksprogrammet sker i dag runt 17 månaders ålder. Barnens utveckling är särskilt intensiv och snabb under de första tre åren av livet. Vi ser därför ett värde i att professionen kan disponera hembesöken under barnets första tre år. På så sätt skapas förutsättningar att fånga upp barn i behov av språklig tillgång till svenskt teckenspråk.

Första linjens vård för barn och unga ska ges i skolan. Det är det enda sättet att upprätthålla vårdkedjan och ge både barnhabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin goda förutsättningar att fungera. Skolhälsovården behöver ha det övergripande ansvaret för elevernas hälsa och vård. Därför vill Moderaterna återupprätta skolhälsovården.

För Kristdemokraterna är sjukvården den viktigaste frågan och ett område som måste prioriteras. Teckenspråkets ställning inom regionens verksamheter behöver utredas och vid behov tilldelas mer resurser.

Sverigedemokraterna vill stärka de verksamheter som möter döva barn tidigt, särskilt habilitering, hörselrehab och logopedi. I vår budget tydliggör vi att dessa delar ska finnas inom en mer sammanhållen styrning, där barn och familjer snabbare får rätt stöd och inte bollas mellan olika aktörer.

Vår utgångspunkt är att regionen ska ge tidig, kunskapsbaserad och samordnad vägledning till familjer med döva barn. Det gäller också rätten att få information om och tillgång till teckenspråk, så att inget barn halkar efter på grund av sen upptäckt, svag samordning eller otydligt ansvar. Frågorna i dokumentet betonar just barnhabiliteringens och hörselvårdens ansvar här.

Miljöpartiet vill se riktade satsningar på forskning om hälsa för personer med funktionsnedsättning och säkerställa att ny kunskap snabbt implementeras i vårdens verksamheter. Vi vill ta fram en nationell handlingsplan för att identifiera och åtgärda ojämlikheter i vård och hälsa, där dövas behov särskilt uppmärksammas. Arbetet med jämlik vård ska stärkas, inklusive ett aktivt arbete mot diskriminering och funkofobi.

För att förbättra patientsäkerheten vill vi införa jämlikhetsdata, så att brister i vården för personer med funktionsnedsättning synliggörs och kan åtgärdas. Vi vill skärpa skyddet mot diskriminering och säkerställa att stödinsatser, som personlig assistans, är tillräckligt flexibla för att skapa trygghet och säkerhet i vårdsituationer.

För oss i Centerpartiet är det självklart att hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och säker för alla patienter. Döva och personer som använder teckenspråk, eller som har behov av skrivtolk, ska kunna få vård på lika villkor och förstå den information som ges.

Vi vill därför stärka kompetensen om döva, teckenspråk och dövkultur inom vården. Det handlar bland annat om utbildningsinsatser för vårdpersonal, bättre rutiner för att alltid säkerställa tillgång till teckenspråkstolk samt att information och stöd erbjuds på teckenspråk. Brister i kommunikationen riskerar annars att leda till missförstånd, felbehandlingar och i värsta fall vårdskador.

Vi vill också se en bättre tillgång till specialistkompetens, till exempel inom psykiatrin, där det i dag finns få professioner med teckenspråkskompetens. En vård där patient och personal kan kommunicera fullt ut är avgörande både för patientsäkerheten och för ett gott bemötande.

Genom att stärka kunskapen om döva och säkerställa fungerande kommunikation kan vården i Region Stockholm bli mer jämlik, trygg och tillgänglig.

Här krävs flera åtgärder. För det första vill Liberalerna slå vakt om rätten till avgiftsfri tolkning, vilket inkluderar teckenspråkstolkning, vid alla patientbesök inom hälso- och sjukvård. Det är både en fråga om likvärdighet och om effektivitet, där utebliven tolk ofta betyder att besöket måste ställas in. En ytterligare fråga som måste ses över är villkoren för tolktjänst i samband med längre vårdförlopp och inläggning.

Det är också viktigt att tolkarna har en förståelse för vården, inte minst när det gäller psykiatrisk vård, så att de kan tolka på ett sätt som ger fullvärdig vård. Här behöver regionen se över om det krävs kompetensutvecklande åtgärder för tolkarna. Patientsäkerheten är av yttersta vikt.

Ett utslag från Diskrimineringsombudsmannen i februari 2026 visar att Region Skåne gjorde fel som inte dels tillhandahöll tolk vid en hjärtoperation och dels inte kontaktade anhöriga via teckentolk, när patienten avled. Detta måste nu föranleda en översyn av hur tillgången till teckenspråkstolk faktiskt ser ut inom vården i Region Stockholm.

Vi vill använda patienternas vittnesmål från vården för att stärka medarbetarnas (inklusive de som jobbar inom psykiatrin) kompetenser om döva, samt säkerställa patientsäkerheten. Vi har lagt ett förslag i patientnämnden om att årligen redovisa inkomna ärenden som rör patienter med olika former av funktionsnedsättning. Redovisningen ska belysa omfattning och typ av brister samt vilka åtgärder vårdgivarna har vidtagit för att förbättra tillgänglighet och trygghet i vården.  Utifrån redovisningen ska förvaltningen även bedöma behovet av en regional handlingsplan.

Patientföreningarna spelar en nyckelroll i att ge oss i politiken signaler om hur det ser ut i verkligheten. Vi har lagt förslag i regionstyrelsen under våren 2026 om att utreda om de ekonomiska stöd vi ger t.ex. till patientorganisationer och dylikt bör vara fleråriga. Syftet är att även ge organisationerna lugn och ro att fokusera på att bedriva sitt arbete i stället för att lägga en stor del av tiden på att söka bidrag och stöd. Vi vill även tillsammans med funktionshinderorganisationerna se om det finns ett behov av att utveckla samverkansrådet med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

Vi är även öppna för att se om det är möjligt att göra undantag i GDPR för dövblinda gällande vissa digitala tjänster. För många dövablinda kan det vara svårt att använda telefon eller BankID. Därför vill vi undersöka möjligheten att se om det är möjligt för personer med dövblindhet att ta kontakt med regionen på andra sätt i stället för digitala tjänster när de är i kontakt med regionen.

Kristdemokraterna anser att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara människovärde. För att garantera en jämlik, effektiv och högkvalitativ vård för samtliga medborgare vill Kristdemokraterna att staten tar över huvudmannaskapet för sjukvården.

Vidare vill Kristdemokraterna att alla ska ha en fast namngiven läkare som känner patienten och hans/ hennes sjukdomshistoria.

Medarbetarnas kompetensutveckling är också en viktig pusselbit. Kristdemokraterna vill att vårdens medarbetare i vården ska ha schemalagd tid för fortbildning.

Sverigedemokraterna vill ha en vård med bättre samordning, tydligare ansvar och bättre bemötande. I budgeten lyfter vi att vården för personer med funktionsnedsättning behöver stärkas, att patienter ska kunna få fast vårdkoordinator och att specialistcentra ska hålla ihop vården bättre. Vi föreslår också utbildningsinsatser för vårdpersonal om bemötande och kommunikationsbegränsningar, särskilt i primärvård, psykiatri och neurologi.

För döva patienter betyder det att vården ska ha bättre kunskap om kommunikation, om när tolk ska användas och om hur patientsäkerheten upprätthålls i både somatisk vård och psykiatri. Det ligger väl i linje med problemen som lyfts i frågedokumentet om okunskap, bristande bemötande och risker i akuta situationer.

Vi ser att utvecklingen och uppföljningen av dagens system behöver stärkas. Vi ser positivt på en översyn av tolktjänsten för att identifiera brister och säkerställa att målet om att 100 procent av tolkuppdragen kan genomföras uppnås.

Vi vill fortsätta stärka resurserna till tolktjänsten och säkerställa att prioriteringar inte leder till att människors grundläggande behov åsidosätts, särskilt i vardagslivet. Samtidigt ska tolk i vårdsituationer och vid akuta eller oåterkalleliga händelser alltid vara garanterad.

För att förbättra kvaliteten vill vi också öka dialogen med användare, exempelvis genom brukarrevisioner, så att tolktjänsten i högre grad utformas efter individens behov.

För Centerpartiet i Region Stockholm är det en självklarhet att tolktjänsten måste vara pålitlig och effektiv. Vi ser att det finns en potential att utveckla hur regionen upphandlar och följer upp tjänsten för att garantera en högre och jämnare kvalitet för alla som behöver den.

Därför vill vi se till att de företag som utför tolkning får en rimlig och förutsägbar ersättning. Det är enda sättet att garantera att det finns duktiga tolkar och att företagen kan satsa på kvalitet. Vi vill även se skarpare och mer mätbara krav när Tolkportalen uppdateras och förbättras. Kraven ska fokusera på det som är viktigast för brukaren: en smidig bokningsprocess, ett professionellt bemötande och, inte minst, en fungerande process för att snabbt få tillgång till en kvalificerad tolk vid akuta behov.

För att lyckas med detta ska de existerande samverkansråden stärkas och deras expertis ska bli en mer naturlig och självklar del av det löpande kvalitetsarbetet. Insikterna från de som använder tjänsten dagligen är det bästa underlaget för att göra ständiga förbättringar. När brister påpekas ska det vara en självklarhet att ansvariga inom regionen agerar och återkopplar. Det handlar om sunt förnuft: att använda skattemedel effektivt för att skapa en tjänst som fungerar och ger människor makt över sin egen vardag.

Att säkerställa en jämlik tillgång till teckenspråkstolk i hela Region Stockholm är en komplex utmaning. Problemet är särskilt påtagligt utanför tullarna och beror på en kombination av praktiska och strukturella hinder som drabbar brukare i skärgården och på landsbygden extra hårt. Därför vill vi också stärka möjligheten att använda distanstolkning. För det krävs förbättringar av tjänstens kvalitet genom tekniska krav på videokvalitet, stabilitet och användarvänlighet i den digitala plattformen. Det får även fördelar för akuta tolkbokningar, då teckenspråkstolkning kan genomföras på ett pålitligt sätt med kort varsel.

Tillgången till teckenspråkstolkar behöver ses över ihop med vilka tekniska lösningar som kan komplettera de befintliga (som tolkning via bildtelefon) i framför allt akuta situationer. På nationell nivå verkar vi för en översyn av relevant lagstiftning, bland annat LSS, där rätten till teckenspråkstolkning behöver förtydligas eller rent av utvidgas.

Dessutom vill vi i Liberalerna se över om ersättningen till teckenspråkstolkar är tillräckligt hög för att säkerställa en fortsatt god kompetensförsörjning. Om det är så att ersättningen är så pass låg att för få tolkar utbildas är det någonting som behöver åtgärdas.

Regionens stöd till dövblinda måste vara långsiktigt, heltäckande och pålitligt. Det gäller inte minst finansieringen av tolkstöd. Tolkstöd för dövblinda är en grundförutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Regionens tolkportal måste därför vara fullt ut tillgänglig och användbar för alla som behöver den. Stödet ska utformas så att dövblinda kan lita på att tolk finns tillgänglig hela året, i vardag såväl som i arbetsliv och sociala sammanhang. Det handlar ytterst om frihet och självbestämmande: att med hjälp av omsorg, teknik och individanpassat stöd kunna leva ett liv med god livskvalitet. Ny teknik ska öka tillgängligheten – inte skapa nya hinder. Digitala hjälpmedel, smartare tolkstöd och individanpassade vårdkontakter kan ge större frihet och bättre vardag för personer med funktionsnedsättning. Moderaterna vill utreda ”En väg in”, ett digitalt verktyg som samlar information och kontaktvägar för både, vård, omsorg och civilsamhälle. Det gör vården mer överskådlig och ger alla, oavsett funktionsförmåga, samma möjlighet att navigera och få stöd genom hela vårdprocessen.

Nuvarande tolktjänst fungerar inte tillfredsställande. Kristdemokraterna vill göra en översyn av tolktjänsten.

Det nuvarande avtalet med dövtolksbolagen började gälla 2023 och kan som längst förlängas till sista oktober 2027, vilket också skett. SLSO håller just nu på med ett förberedande upphandlingsarbetet inför nästa period. Kristdemokraterna vill vara en aktiv part i det arbetet för att säkerställa att de nya avtalen möjliggör för användarna att erhålla de tjänster de behöver och har rätt till samt att tolkarna ges rimliga avtal.

Vår utgångspunkt är att den som har ett verkligt och varaktigt kommunikationshinder ska kunna lita på att regionens stöd fungerar. När Stockholms Dövas Förening beskriver att problemen främst handlar om struktur, system, bemötande och hantering är det just sådant som regionen måste få ordning på.

Samtidigt vill vi minska kostnaderna för språktolk inom vården för personer som permanent bor i Sverige men inte lärt sig svenska. I vår budget föreslår vi en avgift för sådana tolktillfällen, och den principiella poängen är att resurser i högre grad ska gå till dem som verkligen behöver stöd och som inte själva kan påverka sin situation. Behovet av tolk vid patientmöten ska dessutom alltid avgöras av legitimerad vårdpersonal för att säkra patientsäkerheten.

Miljöpartiet arbetar för att det alltid ska finnas flera kontaktvägar till vård och myndigheter. Digitala tjänster ska utvecklas, men aldrig ersätta rätten till personlig kontakt – vare sig fysiskt, via telefon eller med tolk.

Vi vill att tillgängligheten i kollektivtrafik, vård och digitala tjänster förbättras genom bättre anpassning efter olika behov, inklusive visuella lösningar och teckenspråk. Samtidigt behöver regelverk, som sekretesslagstiftningen, tillämpas mer flexibelt så att de inte skapar onödiga hinder – exempelvis bör patienter i större utsträckning kunna välja hur deras information hanteras.

Vi ser att regionens verksamheter behöver föra en nära dialog med användare för att identifiera brister i tillgängligheten och säkerställa att lösningarna fungerar i praktiken.  

Centerpartiet i Region Stockholm är övertygade om att det är både dyrare och sämre att tvingas bygga om i efterhand än att göra rätt från början. Därför ser vi tillgänglighet inte som en utgiftspost, utan som en smart och långsiktigt hållbar investering som skapar värde för alla. Tydlig information på en skärm i kollektivtrafiken är avgörande för en person med hörselnedsättning, men lika värdefull för vem som helst som reser i en bullrig miljö. Det handlar om ansvarsfull samhällsplanering.

Vår lösning är att införa principen om universell utformning som en självklar kvalitetsstandard i alla regionens relevanta projekt och upphandlingar. För att säkerställa att detta görs rätt från början ska brukarorganisationernas expertkunskap, via samverkansråden, användas som en strategisk resurs i regionens alla relevanta utvecklings- och innovationsprocesser. Genom att involvera organisationernas kompetens tidigt i processen, snarare än sent, undviker vi kostsamma misstag och skapar lösningar som fungerar för fler. Det är ett ansvarsfullt förvaltande av skattemedel som samtidigt stärker individens frihet och möjligheter att delta fullt ut i samhället. Exempelvis sker redan nu rundvandringar med olika målgrupper (exempelvis personer med funktionsnedsättning, barn och äldre) genom våra verksamheter för att direkt och konkret kunna hitta brister i våra miljöer, detta vill vi ska stärkas och göras mer regelbundet. De kan påvisa brister i både den fysiska miljön, information och digital miljö. Vi vill också se fler ”digitala rundvandringar” genom regionens webbsidor eller tolkcentralen för att upptäcka brister.

Detta framgår av svaren på de tidigare frågorna:

• Interna styrdokument och avtal med externa utförare behöver ses över och vid behov skärpas.
• Vi måste vara beredda att se över och förstärka tillgången till certifierade tolkar, där det finns tecken på brister.
• Det kan bli aktuellt att upphandla fler tekniska lösningar för att tillhandahålla tolkning på teckenspråk.
• På nationell nivå kan lagstiftning behöva skärpas för att rätten till teckentolkning ska framgå.
• Inom kollektivtrafiken ska information alltid vara lättillgänglig, både auditivt och visuellt. Liberalerna vill därför reformera talsyntesutropen i tunnelbanan, som många med synnedsättning i dag har svårt att uppfatta och förstå, samt säkerställa att informationsskärmarna fungerar ändamålsenligt, vilket är särskilt viktigt för personer med hörselnedsättning. Båda delarna är grundläggande för att människor ska kunna resa självständigt och orientera sig i kollektivtrafiksystemet. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för samtliga.
• Liberalerna vill uppdatera SL-appen med pushnotiser vid trafikstörningar. I dag informeras resenärerna om trafikstörningar genom utrop och via informationsskyltar, men i hektiska miljöer där många människor rör sig kan det vara svårt att uppfatta informationen. Genom pushnotiser i appen kan viktig information nå resenärer direkt och på ett mer tillgängligt sätt.

Moderaterna i Region Stockholm har tagit fram ett funktionspolitiskt program för nästkommande mandatperiod. Den innehåller följande förslag.

1. Utreda ”En väg in”, ett digitalt verktyg som samlar information och kontaktvägar för både, vård, omsorg och civilsamhälle. Det gör vården mer överskådlig och ger alla, oavsett funktionsförmåga, samma möjlighet att navigera och få stöd genom hela vårdprocessen.
2. Genomföra en genomlysning av regionens tolkportal för att säkerställa att den är fullt ut tillgänglig och användbar för alla som behöver den. Stödet ska utformas så att dövblinda kan lita på att tolk finns tillgänglig hela året, i vardag såväl som i arbetsliv och sociala sammanhang.
3. Testa funktionshinderdiplomering av vårdcentraler, med krav på tillgänglighet, kompetens och bemötande. Kontinuitet och rätten till en fast personlig läkare är särskilt viktigt för patienter med funktionsnedsättning.
4. Integrera funktionshinders- och tillgänglighetsarbetet i Region Stockholms arbete med krisberedskap och sitt civila försvar.
5. Förbättra SL-appen så att du som resenär kan få realtidsinformation, samt stationsspecifik information om var det finns hissar, rulltrappor och status för dessa.
6. Utreda om de ekonomiska stöd vi ger t.ex. till patientorganisationer och dylikt bör vara fleråriga och om de är ändamålsenliga.
7. Tillsammans med funktionshinderorganisationerna se om det finns ett behov av att utveckla samverkansrådet med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
8. Utreda möjligheten att utveckla Patientnämnden till att även hantera inkomna ärenden avseende frågor inom kollektivtrafiken med särskilt fokus inom funktionshinderområdet.
9. Årligen redovisa inkomna ärenden som rör patienter med olika former av funktionsnedsättning. Redovisningen ska belysa omfattning och typ av brister samt vilka åtgärder vårdgivarna har vidtagit för att förbättra tillgänglighet och trygghet i vården. Utifrån redovisningen även bedöma behovet av en regional handlingsplan.
10. Att som parti bli ännu bättre på dialog och samverkan med funktionsrättsorganisationer i Stockholms län.

I sin budget för 2026 lyfter Kristdemokraterna vikten av att alla som besöker vården ska ha möjlighet att ta sig till respektive vårdenhet. Det innebär att ingångar, skyltning, information med mera behöver anpassas för att möjliggöra tillgänglighet för personer med olika funktionsnedsättningar.

Detsamma gäller i kollektivtrafiken. Hela resan måste vara tillgänglighetsanpassad för olika typer av funktionsnedsättningar. Det gäller till exempel information före och under resan.

Kristdemokraterna vill säkerställa att de lagar och krav som finns angående tillgänglighet verkligen efterlevs i regionens alla verksamheter.

Sverigedemokraterna är positiva till nya innovativa och digitala lösningar som faktiskt förbättrar tillgängligheten. I vår budget öppnar vi uttryckligen för AI-baserade tolktjänster, särskilt i akuta situationer eller när ordinarie tolk inte kan nås i tid. Den typen av teknik kan också användas för att förbättra bokningar, kontaktvägar och digital service i regionens verksamheter. Vi menar också att regionens resurser ska prioriteras tydligare.

Vi vill minska på kostnaderna för språktolk i Regionens verksamheter för personer som permanent bor i Sverige, men inte lärt sig svenska. I vår budget föreslår vi en avgift för sådana tolkinsatser och den principiella poängen är att resurser i högre grad ska gå till dem som verkligen behöver stöd och som inte själva kan påverka sin situation. Behovet av tolk vid patientmöten ska dessutom alltid avgöras av legitimerad vårdpersonal för att säkra patientsäkerheten. För oss handlar tillgänglighet inte om symbolik utan om att vård, digitala tjänster och information faktiskt ska fungera för dem som är beroende av dem. Ny teknik och AI kan spela en viktig roll för ökad visuell och teckenspråkig tillgänglighet.

Alla döva barn i skola och förskola ska ha rätt till teckenspråkig skola och förskola. Vi vill se en fördjupad dialog mellan Stockholms stad och föreningen om hur svenskt teckenspråk kan nå alla barn 0–6 år.

Vi anser att alla hörande barn till döva föräldrar ska ha lika möjligheter till modersmålsundervisning i teckenspråk som hörande barn har till sina modersmål. Vi instämmer i att rätten till svenskt teckenspråk är en grundläggande rättighet för döva.

Centerpartiet anser att rätten till sitt eget språk är en grundläggande mänsklig rättighet. Vi vill stärka möjligheterna för döva barn i Stockholms stad att tidigt få tillgång till svenskt teckenspråk, bland annat genom bättre tillgång till teckenspråkig förskola och modersmålsundervisning. Bristen på lärare är en utmaning, och vi vill därför satsa på utbildning och kompetensutveckling för att öka tillgången till teckenspråkskompetens. Vi vill också verka för att teckenspråk erkänns som nationellt minoritetsspråk för att stärka barns rätt till undervisning i och på teckenspråk.

För Liberalerna är tillgång till språk en rättighets- och frihetsfråga. Inget dövt barn ska riskera språkdeprivation därför att samhällets stöd kommer för sent eller brister i kvalitet. Vi vill verka för en verklig språkgaranti där döva barn tidigt får fullgod tillgång till svenskt teckenspråk.

Vi vill utveckla tillgången till teckenspråkig förskola, stärka den teckenspråkiga kompetensen i stadens verksamheter och säkerställa att rätten till modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk fungerar i praktiken, också för hörande barn till döva föräldrar.

Vi vill också att staden tydligare följer upp hur språklagens intentioner omsätts i praktiken och stärker de tidiga insatserna. Barns rätt till språk ska inte vara beroende av bostadsort eller av hur mycket föräldrar själva orkar driva frågan.

Moderaterna delar Stockholms Dövas Förenings bild av att Stockholm stad i dag inte lever upp till sitt ansvar. Språklagen är tydlig: kommunerna ska skydda och främja svenskt teckenspråk och säkerställa att döva barn får möjlighet att lära sig och använda det.  Tidiga insatser är avgörande, de första sex åren är den mest kritiska perioden för språkutveckling, och språkdeprivation hos döva barn är ett reellt problem som staden inte kan blunda för. Därför krävs en robust finansiering och ett långsiktigt arbete för att ge alla dessa barn en bra och rättvis start i livet.

Stockholms stad erbjuder teckenspråkig förskoleverksamhet i form av en avdelning på Havets förskola på Kungsholmen. Där det finns utbildad teckenspråkig personal. Tidigare har Havet förskola varit kommunövergripande vilket inneburit att stadsdelen Kungsholmen fått ett extra anslag från staden för att kunna erbjuda barn som är skrivna i Stockholms kommun. I vänstermajoritetens budget minskas anslaget återigen för denna viktiga förskola.

Kristdemokraterna ser behovet av att stärka de tidiga språkinsatserna för barn i Stockholms stad. Vår linje är att alla barn har rätt till sitt språk. Vi föreslår att modersmålsundervisningen ska stärkas genom framtagandet av en stadsövergripande modersmålspolicy, med ett tydligt fokus på att också stärka undervisningen i svenskt teckenspråk.

språkutveckling på grund av bristande samhällsinsatser. Stockholms stad ska vara en förebild när det gäller att säkerställa att alla barn får möjlighet att utveckla ett rikt språk och en stark identitet från tidig ålder.

Därför vill vi:
1. Säkerställa kompetens i svenskt teckenspråk hos personal genom riktade utbildningsinsatser och krav på språkkunskaper i relevanta verksamheter.
2. Garantera modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk, även för hörande barn till döva föräldrar i enlighet med lagens intentioner.
3. Stärka stödet till familjer genom tidig information, rådgivning och tillgång till teckenspråksutbildning för föräldrar.
4.Följa upp och utvärdera stadens arbete för att säkerställa att språklagen efterlevs i praktiken, inte bara i teorin.

Vi vill att staden ska kunna erbjuda plats på avdelningar inom vård- och omsorgsboenden och LSS speciellt anpassade för äldre döva och för döva med intellektuell funktionsnedsättning. Denna typ av boenden behöver generellt byggas ut i Stockholm. Teckenspråkskunniga i hemtjänsten är viktiga och stödet för att kunna söka assistans bör stärkas.

Centerpartiet vill stärka möjligheten för döva, inklusive äldre med intellektuell funktionsnedsättning, att få omsorg i en teckenspråksmiljö. Vi vill se fler med teckenspråkskompetens i äldreomsorgen, till exempel genom fast omsorgskontakt och ökad kompetens i verksamheterna. Vi vill också förbättra förutsättningarna för teckenspråkiga verksamheter och verka för att teckenspråk erkänns som nationellt minoritetsspråk, för att stärka rätten till omsorg på teckenspråk.

Rätten till sitt språk ska inte upphöra när behovet av stöd ökar. Liberalerna vill att äldre döva och döva personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få stöd i miljöer där språk, delaktighet och värdighet är en självklar del av omsorgen.

Vi vill stärka teckenspråkskompetensen inom hemtjänst, äldreomsorg och LSS, utveckla fler verksamheter med teckenspråkig profil och verka för att möjligheten till särskilda boendeformer med teckenspråksmiljö prövas och utvecklas. Vi vill också stärka möjligheten att välja verksamheter med rätt språkkompetens. Ingen ska riskera ensamhet eller isolering därför att omsorgen inte är tillgänglig.

För Moderaterna är det självklart att äldre ska få den hemtjänst de behöver. Valfriheten är grundläggande och innebär att man ska kunna välja en hemtjänstutförare som är anpassad för ens egna behov. Därför har vi i vår budget för 2026 gett ett uppdrag att utreda och utveckla den teckenspråkiga äldreomsorgen.

Kristdemokraterna har under lång tid prioriterat äldreomsorgen och rätten till stöd som utgår från den enskildes behov. Under mandatperioden har vi i våra reservationsbudgetar konsekvent budgeterat för högre uppräkning av hemtjänstpengen än den styrande vänstermajoriteten. Vi tycker även att Stockholms stad bör ställa tydliga krav i upphandlingar och avtal så att döva äldre och döva personer med intellektuell funktionsnedsättning kan få stöd av medarbetare med dokumenterad teckenspråkskompetens. Enligt vår budgetreservation ska också all information och kommunikation gällande stöd till personer med funktionsnedsättningar vara tillgänglig och individuellt anpassad samt att tillgången till syn- och hörselinstruktörer ska säkerställas. Det innefattar också hjälp att säkerställa tillgång till de insatser som man har rätt till.

Sverigedemokraterna har sedan tidigare efterfrågat och föreslagit ett särskilt vård-och omsorgsboende med inriktning mot samvaro och gemenskap mot personer som använder svenskt teckenspråk som sitt kommunikationsmedel. Vi bör även möjliggöra för hemtjänstaktörer med särskild inriktning mot svenska teckenspråk.

Det är viktigt att staden arbetar systematiskt och använder ny teknik och digitala lösningar för att se till all kommunal information och krisberedskap finns tillgänglig inför situationer av kris eller krig.

Det är angeläget att staden vidareutvecklar informationen på teckenspråk på fler av stadens websidor. Idag finns information på teckenspråk på elva websidor, bl.a. bygglov, förskola, ”jobba i Stockholms stad” och ”om Stockholms stad”.

Stadens kriskommunikation måste vara lättillgänglig för alla. Kriskommunikationen organiseras av stadens centrala krisledning. Det ska ges tydlig, samordnad och aktuell information till stadens medarbetare, allmänhet och andra aktörer. Detta omfattar teckenspråkstolkning.

För oss är det både självklart och livsviktigt att krisberedskap ska inkludera alla. Staten och kommunen måste ta ansvar för att information når alla, oavsett funktionsförmåga. Viktig krisinformation ska alltid finnas på svenskt teckenspråk. Vi vill också förbättra tillgängligheten i skyddsrum och utveckla varningssystem med visuella och taktila signaler. Dessutom föreslår vi en nationell strategi för inkluderande krisberedskap där funktionsnedsättning beaktas redan i planeringen.

Tillgång till samhällsinformation på sitt språk är en demokratifråga. Liberalerna vill att information på svenskt teckenspråk ska vara en självklar del av stadens ordinarie kommunikation och av stadens krisberedskap.

Vi vill ställa tydligare krav på att viktig samhällsinformation och kriskommunikation ska finnas tillgänglig på svenskt teckenspråk, bland annat genom teckenspråkiga videor, digitala lösningar och fasta rutiner för extraordinära situationer. Tillgänglighetsperspektivet ska finnas med från början i beredskapsarbetet. Ingen stockholmare ska stå utan livsviktig information när det verkligen gäller.

Tillgång till samhällsinformation på sitt språk blir extra viktigt i de oroliga tider som vi lever i. Det är avgörande att det finns information om krisberedskap och akuta händelser, som alla kan ta del av. Stockholm stad erbjuder stöd och information på teckenspråk vid samhällsstörningar. Vi vill att kommunstyrelsen som ansvarar för krisberedskapsfrågor ska få i uppdrag att säkerställa att kommunal information och krisberedskap finns fullt tillgängligt på svenskt teckenspråk.

Som enda parti i staden har vi i vår budgetreservation föreslagit att det ska införas en hörselsamordnare som ska stötta stadsdelsnämnderna i arbetet med hörselnedsatta och döva. Denna funktion skulle vara central i att samordna och säkerställa att krisberedskap och att kommunal information kommer fram vid extraordinära situationer.

Det är absolut grundläggande att informationen ska finnas tillgänglig på svenskt teckenspråk. Här vill vi ge alla förvaltningar ett uppdrag att undersöka hur informationen ges idag, var det brister och komma med en handlingsplan för att uppnå att 100% av kritisk information även ska ges via teckenspråk. Vi måste ha i åtanke att internet och kommunikationssidor kan slås ut vid en kris, därför måste kommunens center ha teckenspråkskompetens.

Vi tittar gärna på hur man har jobbat i Örebro och Göteborg för att se hur Stockholms stads verksamhet kan utvecklas. Vi vill att staden ska undersöka möjligheten att inrätta ett teckenspråkigt döv- och kunskapscenter i Stockholms stad. Det är viktigt att ta del av hur arbetet i Örebro och Göteborg fungerar och för att kunna tillvarata erfarenheter och hämta inspiration.

Centerpartiet ser behov av att stärka kunskap och stöd till döva i hela landet. Vi vill verka för ett nationellt kunskapscenter för döva och teckenspråkiga som kan stödja kommuner, inklusive Stockholms stad, i att utveckla sin verksamhet. Samtidigt är vi positiva till initiativ som kan förbättra samordning, samhällsvägledning och tillgång till stöd lokalt i staden.

Liberalerna vill stärka den teckenspråkiga samhällsservicen och ser positivt på att utveckla ett teckenspråkigt döv- och kunskapscenter i Stockholm. Stockholm ska ligga i framkant när det gäller tillgänglighet och rättigheter.

Vi vill utveckla en mer samlad struktur för samhällsvägledning, stöd och specialistkompetens för döva, och ser att ett kunskapscenter kan spela en viktig roll både för invånare och som stöd för stadens verksamheter. Ett sådant arbete bör utvecklas i nära dialog med dövrörelsen och med döv kompetens som självklar del av verksamheten. Det handlar ytterst om egenmakt, delaktighet och likvärdig tillgång till samhällsservice.

Moderaterna vill utreda förutsättningarna för att inrätta ett teckenspråkigt döv – och kunskapscenter i Stockholms stad. I en sådan utredning bör man titta på vad som fungerar bra i Göteborg och Örebro, och vad som fungerar mindre bra.

Kristdemokraterna ser behovet av att stärka den samlade kompetensen och samhällsvägledningen för döva i Stockholms stad. Vårt förslag om en hörselsamordnare, som ska stötta stadsdelsnämnderna i arbetet med hörselnedsatta och döva, är ett konkret steg för att ta ett större helhetsgrepp i frågan. Införandet bör föregås av en kartläggning av var i stadens verksamheter som teckenspråkskompetens redan finns i dag och var behoven är som störst.

Genom bättre samordning, mer tillgänglig och individuellt anpassad kommunikation samt stärkt samverkan med brukar- och intresseorganisationer, vill vi bidra till att stödet blir mer sammanhållet, tillgängligt och träffsäkert för döva stockholmare.

Vi vill fokusera medel på särskilda koordinatorer inom staden som har ett mobilt och uppsökande arbete och som samlar och vägleder individer med teckenspråksbehov. Koordinatorn ska vara spindeln i nätet och erbjuda, en kontakt och en väg en till stadens alla tjänster och verksamheter. Denna person bör resa runt och träffa föreningar för att sprida information om sitt arbete och möjliggöra för fler att få personlig rådgivning.