Tips och begrepp

Att få barn är en kursändring på livets resa, ett välkomnande av en ny familjemedlem. Att få ett barn med hörselnedsättning är också glädjande dock kommer många frågor och funderingar som man gärna vill få svar på. Det är naturligt att föräldrar till ett barn med hörselnedsättning kommer att reflektera över barnets språkutveckling, sociala liv och utbildning under barnets uppväxt. Språket är ett av de mest betydelsefulla verktygen för att lägga en god grund för barnets framtid.

 

Filmen visar vikten av att erbjuda barn med hörselnedsättning två eller flera språk tidigt för att de ska få en grundläggande trygghet då de kan växla mellan språken i olika situationer. Personer med hörselnedsättning och deras familjer berättar om sina egna upplevelser kring tvåspråkighet och behovet av att kunna teckenspråk. Filmen är producerad av Stockholms Dövas Förening och Stockholms Dövas Ungdomsråd.
Läs mer här

I filmen berättar Conny Norén själv om sina upplevelser som förälder och vikten av teckenspråk till döva barn. I filmen finns också referenser till forskning som visar vikten av ett fungerande samspel och språk tidigt.

 

Filmerna är producerade av Sveriges Dövas Riksförbund i samarbete med Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), Stockholms Dövas Förening (SDF), Stockholms Dövas Ungdomsråd (SDUR) och Krister Schönström, universitetslektor på institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.

I filmen berättar Erika Tegström själv om sina upplevelser som förälder och vikten av teckenspråk till döva barn. I filmen finns också referenser till forskning som visar vikten av ett fungerande samspel och språk tidigt.

 

Filmerna är producerade av Sveriges Dövas Riksförbund i samarbete med Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF), Stockholms Dövas Förening (SDF), Stockholms Dövas Ungdomsråd (SDUR) och Krister Schönström, universitetslektor på institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.

Sveriges Dövas Riksförbunds föräldrahandbok för döva barn
Föräldrahandboken (sdr.org)

 

Samlat information till dig som är förälder
Förälder – Sveriges Dövas Riksförbund (sdr.org)

 

TUFF
Teckenspråksutbildning för föräldrar

CODA är en förkortning på engelska (Children Of Deaf Adult). På svenska säger man ”hörande barn till döva föräldrar” men akronymen CODA används även i Sverige. CODA-barn är en grupp barn som kan ha väldigt många skilda livserfarenheter, och är därför inte alltigenom lik, även om det finns väldigt många typiska drag och beteendemönster. Gemensamt är att barnen har minst en döv förälder och växer upp med svenskt teckenspråk.

 

Vad som är typiskt för CODA barn:

• Är självständiga och vågar mer
• Är sociala och pratar mycket
• Lyssnar och pratar samtidigt
• Sätter andras välmående i första hand
• Gestikulerar mycket
• Reagerar på ljud
• Vill ha ögonkontakt
• Reagerar inte när namnet ropas
• Beskriver tydligt och mer målande
• Har gärna kroppskontakt, ropar inte utan petar istället på personen

 

Sveriges Dövas Riksförbund har tagit fram en föräldrahandbok för coda-barn. Läs mer här.
CODA – En handbok för döva föräldrar

Går ditt barn på förskola eller i skola? Det här informationsbladet kan du dela till rektor eller lärare/pedagog.

 

Viktigt att tänka på för dig som möter CODA-barn:

• Barnet har teckenspråk som modersmål
• Barnet har en annan kultur
• Använd aldrig barnet som tolk
• Ha alltid ögonkontakt med barnet under samtal
• Erbjud barnet modersmålsundervisning
• Erbjud barnet läxhjälp
• Vid föräldramöten – se till att det finns tolk beställd i god tid och även någon som skriver protokoll, det går inte att anteckna och kolla på tolken samtidigt
• Döva föräldrar har lika mycket rätt till att få information om hur dagen varit precis som andra hörande föräldrar får

Döva möter ofta en majoritetsnorm där människor värderas utifrån sin hörselförmåga och att kommunikation förväntas ske via ljud och talade språk. Språkutveckling förväxlas ofta med talspråksutveckling där visuella språk bortses. Hörselnormerna bidrar till stereotypa bilder av döva och ett förtryck mot döva som kallas audism.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Mona Riis och publicerad i Teckentydaren nr 1 år 2016.

Castberggårdssyndrom innebär i korthet att döva utsätts för audism till den grad att döva programmeras om till att foga sig för hörandes villkor.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Gabriella Della Morte Pålstam och publicerad i Teckentydaren nr 3 år 2016.

Begreppet Deaf Gain kan ungefär översättas till “fördel döv” och belyser de fantastiska fördelar med att vara döv och ha teckenspråk som sitt språk.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Mona Riis och publicerad i Teckentydaren nr 2 år 2016.

Livserfarenheter som döva fått genom att leva i den teckenspråkiga gemenskapen ger döva en unik kompetens om teckenspråk, språkkänsla, kultur, visuellt levnadssätt och förståelse om dövas sätt att leva. Samlat är det dövkompetens.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Gabriella Della Morte Pålstam och publicerad i Teckentydaren nr 6 år 2016.

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Mona Riis i samband med arvsfondsprojektet Dövas kulturarv – skollivet på 1900-talet (2020).

 

Dövkultur är en term som beskriver den teckenspråkiga folkgruppens naturliga känsla av att få träffa andra likasinnade med samma språkkulturella livsstil där man känner sig hemma och där man uppfyller sina naturliga sociala grundprinciper. Läs mer i vår broschyr.

Resiliens handlar om ens förmåga att hantera negativ påverkan utan att låta sig påverkas för mycket men också dess förmåga till självorganisation och kompetenser vad gäller att lära och anpassa sig.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Mona Riis och publicerad i Teckentydaren nr 4 år 2016.

På svenska skriver vi ofta rashygien istället för eugenik, men på engelska är eugenik (eugenics) ett standard ord. Eugenes på grekiska betyder bra gener, ras eller börd. Eugenik är en tillämpad vetenskap eller social rörelse som vill förbättra en grupps genetik. Oralism är en form av eugenik.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Patrik Nordell och publicerad i Teckentydaren nr 5 år 2016.

När ett dövt barn växer upp i en miljö där det inte finns tillgång till teckenspråk och får därmed ingen stimulans och utveckling i språket som i sin tur leder till andra konsekvenser och problem med kognitiva samt psykiska funktioner. Dessa brister är konsekvenser av språklig deprivation som är en följd av omgivningens oförmåga att tillgodose det tidiga behovet av kommunikation och språkinlärning.

 

Filmen är en översättning av en artikel och är på svenskt teckenspråk, svensk text och svenskt tal. Artikeln är skriven av Åsa Henningsson och publicerad i Teckentydaren nr 7 år 2016.

Sveriges Dövas Riksförbund
sdr.org

 

Sveriges Dövas Ungdomsförbund
sduf.se

 

Stockholms Dövas Ungdomsråd
sdur.se

 

Stockholms Dövas Pensionärsförening
sdp1966.se

 

Idrottsklubben IK Hephata
hephata.se

 

Dövas Kvinnoförening i Stockholm
dvkf.se

 

Riksförbundet DHB
dhb.se

 

Hörselskadades Riksförbund
hrf.se

Riksteatern Crea
Teater på svenskt teckenspråk
riksteatern.se/crea

 

SVT Teckenspråk
Program på SVT Play
svtplay.se/teckensprak

 

UR Teckenspråk
Program och serier på UR Play
urplay.se